lördag 20 april 2013

5. Första stadsbranden (1681)

Borås har hemsökts av fyra mycket omfattande stadsbränder. Detta är berättelsen om den första.

* * *

Det var på eftermiddagen den 12 december 1681. Hos Anders Larsson, riksdagsman och vice borgmästare, tar det eld. Han bor vid Stora torget och bredvid hans hus ligger borgmästare Nils Jacobssons hus. Snart står också detta hus i lågor. Och därefter brinner landshövding von Vickens hus, där landshövdingen själv precis håller på att skriva in knektar.

Det berättas i källorna att det blåste mycket den eftermiddagen och kvällen. Det gör att elden sprids häftigt och snabbt över den lilla staden, som då bara var knappt sextio år gammal. Snart brinner hela Borås: skolan, rådhuset, kyrkan. Endast några gårdar utåt tullarna skall sparas. Landshövding von Vicken kommer att skriva till kungen, om att folk rusar till och försöker släcka, men allt är förgäves: vindarna är för starka.

Invånarna i Borås får, när elden falnat, försöka klara sig bäst de kan med hjälp av varandra. Många tar in i de gårdar som ligger i närheten. En del söker plats i lador och på fält. Man bygger sig kojor på marken för att hjälpligt skydda sig mot nederbörd och vinterkyla.

Borgmästaren Nils Jacobsson och rådman Hufwed Nilsson skriver till konungen en dryg vecka efter katastrofen, att Borås är "förmedelst en häftig vådeld, totaliter avbränd och i aska lagd, ja, så jämmerligen, att gravstenarna uti kyrkan äro alldeles sönderbrända och de dödas kroppar i grifterna av elden förtärda..."

Den relativt nygrundade staden, som blivit länets residensstad så sent som året före branden, riskerade nu att överges av sitt folk. De rika verkar ha velat ge upp Borås. Den stränge landshövdingen von Vicken utfärdar då helt sonika reseförbud för att till varje pris rädda staden. Från kungligt majestäts sida såg man till att sänka många avgifter, tullar och skatter till noll för stadsborna.

Och så överlevde Borås trots allt. Kyrkan reparerades. När aska och kol försvunnit, reste sig en ny stad, med en ny stadsplan, som skulle vara säkrare för dylika olyckor, till exempel genom större tomter. Brandfriden skulle vara i 46 år. Men landshövdingesätet förlorades till Vänersborg. Borås fick bara vara residensstad i ett år.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar