9. Gustav II Adolf på besök i Borås

Gustav II Adolf. Olja av J. H. Elbfas 1630. (Detalj)

Gustav II Adolf besökte sannolikt Borås. En text av Unto-Einar Suhonen i hans bok Kungliga besök i Borås och Sjuhärad (1994) driver den tesen, och bygger då i allt väsentligt på Nils Forsells Borås stads historia I (1952).

Källorna tiger rätt mycket om detta tillfälle, liksom om det mesta i stadens tidiga historia. Men en formulering i en text daterad 19 juni 1624, som från Borås stad tillsänts borgaren Erik Andersson , ger en första grund för uppfattningen, att kungen besökt sin då nygrundade stad. Däri nämns nämligen som ett faktum, att konungen varit där: "H.K. Mj. här i vår stad då varande".

Men även de bevarade räkenskaperna för våren samma år ger lite mer kött på benen för en sådan slutsats. I dessa — av umbäranden märkta dokument — berättas det om, att kungen skall ha kommit nere från Mark, och från Borås skickades två spejare för att undersöka hur konungen närmar sig staden. Dessa två spejare hette "Biörn i Hollta" (Hulta) och "Anders i Bueråss". En viss "Oloff i Booteskåår" skall också ha fått hjälpa till med att få information till borgarna.

Väl i staden undfägnades konungen med ett får. Kostnad 20 öre, enligt bevarad räkning, som en "Christoffer i Weermegålen" sålt till staden.

Så mycket mer än så får vi inte veta. Nils Forsell drar slutsatsen, att konungen bör ha varit i staden någon gång mellan juni 1623 och november 1624. Med tanke på de ringa utgifterna för staden att underhålla konungen med, torde besöket varit kort eller mycket kort. Sannolikt träffade han väl bara några representanter från staden och åt middag här.

* * *

Gustav II Adolf själv stupar 1632 i Lützendimman, ett knappt decennium efter besöket i Borås. Exakt när han skulle ha besökt Borås vet vi inte. Och var han månne tog in eller kanske blott åt middag, eller hur länge han stannade vet vi inte heller.

Men vi vågar nog dra slutsatsen, att konungen höll till i närheten av området där Carolikyrkan står i dag: runtomkring där växte ju nämligen den nyfödda staden fram. Blott några år efter besöket, kan det nämnas, stensattes Stora Brogatan, som stadens huvudgata. Den fick då ett namn som snart föll ur bruk: "Stora Konungsgatan". Måhända vittnar det om att Gustav II Adolf en gång trampade där, och på detta sätt hedrades.

Men det kan vi inte med säkerhet veta. Men på Stora torget, bredvid det som en gång var Stora Konungsgatan men som nu är Stora Brogatan, finns ett välbekant ansikte i brons, högst på en hög pelare: därifrån spanar Gustav II Adolfs solemna drag, i skulptörens Axel Wallenbergs utförande, ut över sin nu närmare 400 år gamla stad.