Gustav Adolfs kyrka. Kolorerat vykort, postgånget 1908. |
* * *
Marken där Gustav Adolfskyrkan nu reser sig tillhörde en gång landeriet Lugnet; Lugnet känner vi idag mest som en stadsdel i Borås. Då var området där kyrkan kom att stå snarast i utkanten av staden och området hade nyligen börjat användas för nya bostäder åt den växande befolkningen.
Mot slutet av 1800-talet hade Borås invånarantal ökat markant. Prosten Anders Johan Enander framhöll för biskopen under ett besök av denne 1882, att den gamla kyrkan nu tycktes för trång för att hysa alla församlingsbor.
Prosten Enander, allmänt omtyckt och ansedd såsom intelligent och ordningssam, fortsatte att vara drivande angående frågan om nytt kyrkobygge, och på vintern 1896 beslutade en kyrkstämma på Enanders förslag, att tillsätta en kommitté för att utreda kyrkobyggnadsfrågan och inom ett år presentera förslag till en ny kyrka. Prosten Enander själv blev ordförande för denna kommitté.
Man beslutade sig för att bygga ny kyrka. Man övervägde åtta olika platser runtom i Borås, men fastnade för området på Lugnet. På så vis kom kyrkan att synas rakt ovanför hela Stora Brogatan, stadens huvudsakliga affärsgata. Staden lät kyrkan kostnadsfritt överta marken som behövdes, som var tom sånär som på några träbyggnader.
* * *
Vad gäller namnet på templet hade man inte alldeles lätt att bestämma sig. Kommittén hade föreslagit att nya kyrkan skulle kallas Oscarkyrkan, och att den gamla kyrkan skulle få ett nytt namn: Gustav Adolfskyrkan. Kyrkorådet å sin sida föreslog Östra och Västra kyrkan. Fabriksägaren, politikern och boråsaren Alfred Sandwall föreslog dock namnet Gustaf Adolfskyrkan åt nya kyrkan, och Carolikyrkan åt den gamla. Och detta gillade kyrkostämman, och beslutet bekräftades sedan av Kungl. Maj:t.
* * *
Och så som man plägade göra, utlystes en arkitekttävling för att få fram ett gott förslag till hur kyrkan skulle komma att se ut.
Sexton förslag kom in, och som vinnare utkorades av en specialutsedd expertnämnd den svenskfödde men i Tyskland boende Carl Bern, 37 år gammal, som var särskilt intresserad av gotisk byggnadskonst, vilket ju kom att visa sig i det nygotiska utförandet av Gustav Adolfs kyrka i Borås. Nygotiken hade varit inne i svenska kyrkobyggnadskretsar sedan mitten av 1800-talet. Carl Berns undvikande av krusiduller tyder dock på att Gustav Adolfs kyrka kom att stå för en arkitektur som också visar framåt.
Sitt förslag hade Carl Bern ingivit tillsammans med en A. G. Johansson, som dock trädde tillbaka och lät Carl Bern själv stå som ansvarig. Efter vissa förenklingar var blev ritningarna antagna.
Carl Bern fick reseanslag för fyra resor till sin kyrka under dess byggnation. I hans frånvaro var arkitekten Lars Kellman kontrollant av att allt uppfördes på rätt sätt enligt arkitektens planer.
* * *
Den 19 maj 1903, tjugoen år efter att prosten Enander talat med biskopen om att en ny kyrka krävdes, lades grundstenen till kyrkotornet. Enander höll själv en betraktelse i samband med detta. Han hade då varit präst i Borås i över fyrtio år. Månaden efteråt var grundläggningen klar. Tre år senare, den 24 maj 1906, Kristi Himmelfärdsdag, invigdes kyrkan av Skara stifts biskop Hjalmar Danell. Då reste sig kyrktornet 71,5 meter upp i höjden. Den var drygt 48 meter lång och 31,5 meter bred.
* * *
Prosten Anders Johan Enander dog 16 mars 1909, 82 år gammal. Begravningsakten hölls i Carolikyrkan, och förrättades av biskop Hjalmar Danell. Nu vilar den för Gustav Adolfs kyrkouppförande så viktiga kraften Anders Johan Enander på S:t Ansgars griftegård. Och Nära Ramnasjön i Västra Borås bär en gata hans namn. Dessutom är Skara stifts nuvarande biskop, Åke Bonnier, barnbarns barnbarnsbarn till den gamle boråsprosten.
Utsikt från tornet i Gustav Adolfs kyrka. Vykort, ca. 1910. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar